Where I belong

Jag har abstinens.
Jag vill ha kameran i händerna,
igen.
Jag saknar känslan.
Jag vill hitta känslan,
igen.
Jag ska.

Tuff, tuff, tuff...peep peep!

Mitt liv är ditt äventyr.
Kan vara fylld av fruktan.
Det är något jag,
tyvärr,
måste stå för.
Ha en trevlig resa,
och välkommen åter.

#

Nu är jag hemma på riktigt.
Kommer stanna här likaså.
Ingen flyttning, nej tack.
Familjhem visst, men inget
annat hem.
Jag väntar hemma.
Som vanligt!

Hemkomst

Äntligen hemma efter tre veckor.
Trodde att det skulle vara oerhört,
skönt, att komma "hem" igen.
Men på måndag vet jag inte längre
vad som är hem.
Hemkomsten idag, blev bara ångest.
Jag vill inte flytta, jag vet att det är
hemskt där. Jag bara vet det.
Jag vill stanna, stanna här.
Här jag trivs och mår bra.
Men det går ju absolut inte.
ÅH!

Nästa hållplats: Kortbo

Det är inte lätt att finna sig själv,
i den kaos som skapats.
Då ens värld rasat samman,
framför ens tårfyllda ögon.
Jag klarar inte vad som helst,
när som helst.
Jag klarar inte allt,
jag orkar inte allt.
Trött på att allt man säger,
hörs för döva öron.

Fullt ös

En vecka på lägret har gått.
Jag har varit med om två,
födelsedagsfirande.
Ett av dem var min och Annas.
Även två bråk, två panikångest,
två nätter med tårar,
och två dagar med regn.
Annars har det varit skinande sol,
med glada barn.
Det har också varit extremt mycket folk,
med extremt nya ansikten.

Men ändå övervinner demonerna,
allt det glada.
Och nu när regnet öser ner, kan man
inte motstå att må dåligt.
Många håller med om att,
inget privatliv finns här.
Och man har varje dag svårt,
för att kunna vara sig själv.
Därför kommer jag ligga i sängen och läsa,
en hemsk bok, om en liten flicka,
vars liv var värre än någonsin.

Imorgon är det DISA,
och även soc möte om
flyttning.
Jag vill inte.
Varför tjata emot om att
spendera min sommar,
hos folk jag mår bra hos.
Jag vill inte argumentera mer.
Jag orkar inte det.

We are all innocent.

Happy birthday Mii!

Bara tom

Det känns som att det saknas,
något.
Nej, kanske inte något.
Kanske "bara" kärlek.
Men jag försöker fylla upp det,
med att göra annat, och tänka på
annat.
Det är svårt, och det är ensamt.
Men nu åker jag i alla fall bort i
3 veckor.
Ska sola, bada, och bara umgås
med andra.
Självklart, så kommer jag vara med
på DISA träffarna.
Men någon uppdatering på blogg osv
kommer nog inte att ske.
Kanske, bara kanske!

Pollenattackerad

Det är kul att min kropp har en förmåga,
att inte låta tabletterna hjälpa.
Trevlig sommar, full av pollen och ångest.

,

Smärtan brinner inom mig,
det är inget annat än min hjärna,
som skapar den.
Och jag kan inte ens stoppa det.