Jag har ångest,
väldigt mycket ångest.
Försöker städa bort den,
men det funkar inte längre.
Jag missade avslutningen idag,
pga ångest, regn och dåligt klädval.
Även för att, jag inte alls är sugen,
på att vistas bland folk längre.
Jag vill inte säga hej då.
Jag vet, att jag kommer träffa de
flesta ändå.
Men jag missade nians avslutning,
bara för att hela min kropp skrek nej.
Det är inte rätt, det är inte bra,
och jag är långt ifrån stolt.
Jag är långt ifrån glad.
Även fast jag trodde att denna dag,
skulle vara den bästa på länge.
Jag sitter här med ånger, och tomhänt,
inga betyg, inga kramar, inget "jag kommer sakna dig".
Jag bara är, en instängd, vresig, liten idiot.
Jag hatar det, jag hatar mig, jag hatar att
göra andra besvikna.
Och när de dumförklarar en, bara för att
man inte dyker upp.