Jag trodde att jag blivit bättre.
Att jag insåg vad jag är värd,
och vad jag borde få.
Att jag är för bra för idioter.
Men jag har inte kommit nånstans.
Jag är fortfarande på ruta ett,
om att lära mig vad jag är värd,
hur jag borde bli behandlad.
Att jag inte ska acceptera förnedringar.
Jag börjar om nu, och jag ska vara kräsen,
aldrig mer acceptera att bli behandlad som skit.
Som ingenting.
Det är dags att ta tag i sig själv.