Jag tror att alla tabletter har
gjort min själ
apatisk.
Inte kul.
Jo visst är det jobbigt,
när man aldrig blir nöjd och
bara klagar hela tiden.
Visst är det jobbigt att
leva.
Nu vill jag bli
FRISK!
Fysiskt och även psykiskt.
Kom hit, och låt din kropp ta sin plats,
för jag orkar inte med detta tomrum.
Hjärtat skriker desperation,
ligger det när frustration?
Vem bestämde att denna hjärna skulle
få dessa störningar?
Har jag något att skylla på,
att jag inte står ut med mig själv?
Skönt att du VILL bli frisk men det sker ju inte över en natt, säkert så långsamt så att man inte kan se sina framsteg dag för dag men när du blickar bakåt kommer du att se skillnaden. Dina vänner kan fylla delar av ditt tomrum men en lite bit kommer alltid att vara lite tom det kan inte hjälpas. Men om du på sikt lär dig att förlåta den som du idag är mest arg på så kommer tomrummet att bli lite suddigt i kanten och inte märkas så mycket. varje gång du lånar ut lite av din själ till en vän så får du ytterligare lite tillbaka.
SvaraRaderaTyvärr, så ser jag inte riktiga vänner idag... Så jo, det mesta kommer ta tid... Det tröttar ut mig. Vill bort härifrån och starta ett nytt liv!
SvaraRaderaSkuggor brukar komma ikapp så fly kan man inte. Livet är här och nu. Om 1,5 månad är högstadiet över, då får du ett avstamp för det nya livet. Nya klasskompisar, nya miljöer... Tills dess får du hanka dig fram. Men du... bbussen till en vän går var 20 minut!
SvaraRadera